En seger är alltid en seger

Idag åkte jag till Kringelstan för att tjänstgöra som statistikregistratör på OBL-ligamatchen mellan hemmalaget Södertälje Kings och Gothia Basket från Göteborg.

Kings har startat säsongen uselt, och inför kvällens match endast vunnit en av nio matcher. Den haltande inledningen beror på flera faktorer:

- danske jätten (218 cm) Chris Christoffersen blev allvarligt knäskadad efter 2 minuter av säsongen
- ojämna insatser av lagets bästa svenska spelare
- byte av amerikansk pointguard efter 2 omgångar

Kings lyckades hur som helst vinna denna match med 95-93 efter ett minst sagt rafflande slut, som innehöll missade straffar, steals vid uppspel och ett avgörande skott med mindre än en sekund kvar på klockan. Hjälten för kvällen heter Christian Koutras.

Trots segern känns det inte som att det nu vänt för Kings. Anledningen till att Kings var med i matchen hela vägen var inte främst ett stabilt lagspel, tajming i offense eller taggat samarbete i defense. Det var istället individuella prestationer, främst Glen Stokes och Johan Jeanssons heta skytte, samt nämnde Koutras fantastiska matchvinnande sekvens som gjorde att Kings vann. Det finns alltså inte mycket som talar för att de ska lyckas med att vinna när motståndet blir svårare.

Men, en seger är alltid en seger ...

M.I.P - Most Improved Player

En av de roligaste grejerna att följa under varje NBA-säsong är kampen om titeln Most Improved Player. Vilka spelare har under sommaren byggt extra muskler, tränat upp extra snabbhet, förlängt sin shooting range och breddat sin repertoar av moves under korgen?

Vilka av de spelare som ännu inte nått sin fulla potential fick nog av mediernas och publikens tråkningar? Vem bestämde sig för att det får vara nog, nu jävlar ska jag visa dom vad jag egentligen går för?

Förutom det hårda arbetet med försäsongsträningen handlar det också om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Kanske är den startande pointguarden skadad, eller så fick laget en ny coach som gillar spelare av en viss typ mer än den tidigare coachen gjorde?

Hittills har tre spelare utmärkt sig som toppkandidater till utmärkelsen M.I.P:

J.R Smith, Denver Nuggets
Kevin Martin, Sacramento Kings
Monta Ellis, Golden State Warriors

Den intressantaste bakgrunden har Monta Ellis. Inför fjolårets säsong valdes Ellis som spelare #40 i NBA-draften. Ingen förväntade sig särskilt mycket av honom med andra ord. Förra säsongen gav dock löfte om att han skulle kunna bli en etablerad NBA-spelare trots allt. Efter att ha suttit på bänken de första månaderna fick Ellis långsamt mer och mer speltid. Totalt sett spelade han ifjol i 49 av 82 matcher och snittade 6.8 poäng och 1.6 assists, inga upphetsande siffror, men typ godkänt för en oerfaren 20-åring.

Denna höst har allt gått Monta Ellis väg. Warriors fick en ny coach (Don Nelson) vars basketfilosofi passar Ellis spelstil utmärkt. Dessutom är startande shooting guarden Jason Richardson på väg tillbaka från skada. Ellis har utnyttjat situationen fullt ut. Han har tagit plats i Golden States förstafemma, och snittar 18.1 poäng och 4.4 assists.

Kolla in Monta Ellis grymma dunk!

Och som ett brev på posten ...

... bevisas en del av innehållet i mitt förra inlägg: att storleken inte behöver betyda något.



Nate Robinson (175 cm) blockar Yao Ming (226 cm)!

I ärlighetens namn ska sägas att Yao Ming, som för övrigt är NBA:s längste spelare för tillfället, är en bra mycket mer produktiv spelare än Nate Robinson.

Men i detta fall segrade David över Goliat.

Måste man vara 2 meter lång för att spela basket?

Under NBA-säsongen 1987/88 spelade ligans längsta respektive kortaste spelare i samma lag: Washington Bullets.

Manute Bol, 231 cm lång, var NBA:s främste skottblockare. Hans längd hjälpte såklart, dessutom hade han väldigt långa armar. Hans vingspann (långfingernagel till långfingernagel i Jesus-pose) var hela 259 cm.

Tyrone "Muggsy" Bogues, 160 cm kort, var NBA:s kvickaste spelare och en duktig pointguard. Säsongen 1993/94 snittade han 10.1 assist per match, det näst högsta snittet i ligan.

Självklart är det en fördel att vara lång i sporten basket. Hade Manute Bol, med sin begränsade rörlighet och sina nästintill obefintliga skills varit 160 cm kort hade han haft svårt att platsa ens på låg korpnivå.

Spelare som Muggsy Bogues, Spud Webb (170 cm) och Nate Robinson (175 cm) har visat att man med stor talang kan göra succé på högsta nivå utan att vara 2 meter lång.

Manute Bol spelade 10 säsonger i NBA och drog sig tillbaka 1995, och ligger på 12:e plats i NBA:s statistik över spelare med flest blockade skott under karriären. Sedan dess har han försörjt sig som underhållare inom andra idrotter och gjort inhopp inom såväl ishockey som boxning.

Basket är absolut inte det viktigaste här i världen. Tvärtom, långt ifrån.

Basket är ändå det som sysselsätter min hjärna. När jag inte tänker på livets tre pelare; kärlek, vänner och jobb, så är det basket som oftast tar min tid.

Jag vet att det finns människor som delar min passion, så därför tänker jag skriva om basket, här.